Tyvärr löper diabetiker en risk att drabbas av följdsjukdomar eftersom kroppen inte mår bra av för högt blodsocker. De kroppsdelar som oftast drabbas av komplikationer till följd av diabetes är fötter, ögon, njurar och blodkärl. Därför ingår det i behandlingen att man håller koll på hur kroppen mår för övrigt så att man kan stoppa, behandla eller bromsa upp följdsjukdomar.
Vanliga följdsjukdomar
De följdsjukdomar som är vanligast uppstår på grund av att blodkärlen i organen eller kroppsdelarna skadats vilket gör att organet eller kroppsdelen försämras. Det är också en risk att olika följdsjukdomar ökar risken för att man ska drabbas av andra sjukdomar, ungefär som en dominoeffekt där ett problem samtidigt leder till nya.
Njurarna: Blodkärlen i njurarna skadas av högt blodsocker och åderförkalkning kan uppstå med högt blodtryck som följd. På sikt kan det leda till allvarliga njurskador där njurarna inte längre kan rena blodet. Då krävs dialys för att få bort slaggprodukterna ur blodet.
Ögat: Även de blodkärl som finns i ögonen är extra utsatta om blodsockret ligger för högt. Förr var det vanligt att det gick så långt som att man blev blind, men tack vare regelbundna kontroller med ögonbottenfotografering kan man upptäcka början till problem tidigt och stoppa upp sjukdomsprocessen.
Ett annat ögonproblem diabetiker lättare drabbas av är grå starr. Idag finns dock operationer för att byta ut skadade linser.
Fötterna: Skadade blodkärl i fötterna leder till sämre blodcirkulation med svårläkta sår som följd. Man kan också drabbas av nervproblem som gör att man tappar känseln vilket gör att man lättare skadar sig eller inte märker att man gör sig illa.
Blodkärl och hjärta: Precis som högt blodsocker kan orsaka åderförkalkning i njurar så kan kroppens andra blodkärl bli åderförkalkade liksom de som sitter närmast hjärtat. Det kan då gå så långt att kärlen blir alltför trånga så att man får en hjärtinfarkt eller kärlkramp eftersom blodet inte kan passera normalt till hjärtat.
Tandlossning: Eftersom även blodkärlen i munnen kan ta skada av det höga blodsockret så finns en ökad risk att en diabetiker råkar ut för tandlossning. Därför är det extra viktigt att ta hand om tänderna och gå på regelbundna kontroller hos tandläkaren.
Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag som personer med svårinställd diabetes kan ansöka om hos försäkringskassan. Tandvårdsbidraget fungerar som ett ekonomiskt stöd så att diabetiker som löper stor risk att utveckla tandproblem kan gå på förebyggande behandlingar. För att ansöka krävs både läkarintyg och ett utlåtande från tandläkaren.